måndag 1 september 2008

Det var en gång i ett förtrollat land långt långt borta...
...och så levde dom lyckliga i alla sina dagar, snipp snapp snut, så var sagan slut.

Får man det lyckliga slutet? eller iaf, får man det lyckliga nuet helt perfekt någon gång? Känns som det var ett bra tag sen mitt nu hade en lätt skiftning i ljusrosa för att allt var så härligt. När man somnade med ett leende på läpparna och vaknade upp likadant morgonen därpå. Känns som det är något som tynger lite nu för tiden, eller kan det vara så att jag alltid grubblar för mycket på allt.

Står DU kvar?

Inga kommentarer: